Dagens preggolook
Jeans, vida uppknäppta dolt med magtub i svart, blommig blus favvo som alltid verkar fungera.
Accessoir; klarabella
Grattis Matilda, nu kommer vi!
Bugaboo v/s allt annat i butiken.
Det här var det största antiklimax i hela min graviditetshistoria.
Igår hade jag en Bugaboo cameleon bokad, paxad, klar i Stockholm för ett pangpris. Min snälla kusin skulle hämta den till helgen och hon som sålde den lovade att hålla den till mig.
Hon höll den i lite drygt två minuter.
Sedan ringde hon upp och sa att någon hämtar den redan samma kväll...
VILKEN TUR!!!
Idag tog jag med äldsta systern och min mor till Sundsvall för att i verkligheten få känna och klämma på min drömvagn.
Det första jag ser i butiken är en bländande vacker Emmaljunga. Stor som ett hus men OOO så mysig!
Antes enda krav på barnvgnen är att det ska ta minimalt med plats i bilen...
Så jag går förbi monsteraset till vagn som bländar mig med sin skönhet men som kräver en cykelvarningsflagg om jag ska kunna vistas i trafiken med den, alltså flagg på MIG inte vagnen...
och kommer till Bugaboo.
Då jag stått bredvid det ombäddade ombonade aset till vagn, var det som att komma till en urblåst grotta i Bugaboon.
Det fanns inget mys alls med den!
Men jag fattar ju att det bara handlar om att bädda rätt osv. så jag låter mig inte nerslås av dess svarta gap som representerar den plats bebisen ska ligga.
Jag undersöker vidare.
Men hallå, varukorgen under liggdelen går ju inte att komma åt!
Jo då visar butiksdamen, man får trycka upp liggdelen...
EEEEhhhhhhehe?!
Jo, liggdelen är i tyg, tyg som hänger i kardborreband fästa i en ställning.
Om man sätter ner liggdelen å golvet säckar den liksom ihop, inget att använda som extrasäng alltså.
och med andra ord kan man för hand trycka ihop hela liggdelen underifrån med bebisen i för att komma åt varukorgen under vagnen.
Praktiskt?!
nej.
Med vinterhjulen på, känns vagnen stum och otymplig. Med orginalhjulen är den oslagbar i framkomlighet inne i lokalen i all fall. Jag testade ju aldrig ute i snön...
Jag tänker att anledningen till att det på Blocket bara finns TVÅ bugaboos i hela Norrland till salu är att det inte är en vagn lämpad för norrland?!
Samtidigt är den ju helt oslagbar när det gäller vikt och det minimala utrymme den tar hopfälld.
GAAAHHAHAAAAA!
DJUNGEL!!!
Aset till Emmaljunga är dess raka motsats.
Stor som ett hus, även när man fäller ihop den...
MEN, så uppenbarar sig city Cross.
Som visning har de ställt en Quadrolift i sittdelen, något jag inte är så förtjust i.
MEN då visar damen i butiken hur man kan sätta på en citykorg och Vips så såg det ut som en vagn helt i StinaStil.
Däremot kan man inte fälla ihop Crossen med liggdelen fastsatt, man måste alltså separera delarna och nu känns det ju jävligt osmidigt bredvid bugaboon.
Blev ingen vagn beställd idag, och väl hemma med broschyrerna tänker jag "vad hände med min bugaboo?"
KOM IGEN HJÄLP MIG NU!!!
För och emot, allt allt allt vill jag veta!!!
och inte bara om just de två, jag vill veta allt om alla!
Gillar inte allt detta tyg på suffletten i sittdelen...
Stilren definitivt.
Nu står Anders och undrar var vår gamla vagn är?!
Sara?!
C
Denna mystiska människa med dialekt av härligaste norrländska klang.
C, som överröser mig med smickrande ord så jag blir rakt röd om kinderna!
Jag och mitt ego är sååå glad att du är tillbaka!
Vårt hus- för danskarnas skull
Jag kan inte ens låtsas som att jag leker inredningsblogg, det blir för löjligt.
Absolut trivs vi i vårt hem och VI tycker så klart att vi har gjort det fint och det är precis som vi vill ha det, men inredningsrikt?!
Njae.
Jag är för snål.
Jag tycker det är skitdyrt med inredning och även om jag säkert skulle kunna försvara vilken hutlös kostnad som helst, bara jag faller tillräckligt mycket för den så är det nog intresset till sist som har inrett vårt hem.
Alltså bristen på intresse.
Dyrt och en aning ointressant.
Eller ja, jag tittade på Äntligen hemma igår och tycker att allt är fascinerande enkelt att göra, praktiskt att ha och snyggt dessutom.
Men äh sen är det liksom bortglömt.
Så här har vi det och just nu är det är bra det.
Så när som på sovrummet som inte riktigt vill bli färdigt...(kommer inga bilder på det)
Källarvåningen på samma kvadratmeter är inte heller med, hur intressant är drygt 100 kvm förråd liksom?
Det här räcket är ett förbannat räcke.
Det har en förmåga att överväxa med kläder, Antes kläder...
Jag hatar det.
och alla genuspedagoger hatar mig. Blått i pojkens rum och rosa i flickans.
jyyapp.
En klok kvinna sa en gång, "det tar sju år att renovera ett hus" och det stämmer så när som på tre år i vårt fall. Eller nä vi är ju inte färdiga så lägg på sju år till...
Om det här var en matblogg...
...skulle det se ut så här:
Sen skulle det inte bli fler inlägg.
Inte som handlar om cementbröd som nyttigt och fint kallas "grovt långpannebröd".
Redan under produktionen av detta känner jag i hela kroppen hur fel det är!
Hur kan man få ihop i ett recept att degen på 1 liter vätska ska innehålla 2,5 kg mjöl?
Varav 1,5 kg är Grovt rågmjöl!
Förstår inte.
Förstår inte varför jag inte slängde receptet förra gången jag fick för mig att man visst kan baka sitt eget bröd! Cement blev det, trots att jag inte förmådde ösa i allt detta rågmjöl. Det gick ju helt enkelt inte.
Tacka vet jag vaniljbullar!
Å andra sidan kan man väl inte misslyckas så länge det är socker inblandat.
Dagen skulle kunnat fortsätta så här:
Till mellanmål åt vi en uuunderbart saftig fruktssallad
och middagen bestod av en ny rätt med laxfilé bredd med philadelhia gräslök och mix av bröd/citronskal på en bädd av krispig säsongsallad, serverat tillsammans med en läcker fräsch frisk och fantastisk sallad!
Jo just, jag bakade scones också. Ni vet det där engelska brödet som man typ svänger ihop med en hand medan man kokar the med den andra och sedan har tid att vänta tills det är färdiggräddat innan man får kasta i sig det som ett "enkelt" mellanmål.
Ni vet vilka jag menar men ni har förmodligen aldrig sett några så fula.
Nä imorgon försöker vi oss på en husblogg istället. Då ska danksarna som liksom aldrig är här, få se hur vi bor...
Nu är jag ganska slut och Keplers nya "Eldvittnet" är rysligt bra, bättre än wordfeud.
Den som inga byxor har...
Ingen risk nu att jag ska behöva gå med rumpan bar.
Idag "vann" jag ännu en Traderaauktion, denna gång på tre par byxor.
Det ger mig en byxsumma på sex par byxor vilket är betydligt fler än jag normalt har i min garderob.
Förutsatt att de passar alltså...
Det är visst nån som är tillbaka
Här kan vi ligga nu magen och jag, otroligt förnöjda över kvällens prestation.
En timmes ihärdigt upptempo-spelande badminton!
JAG KAN, JAG ORKADE och jag hade kul!
Fasen vad härligt underbart!
God natt.
Vinst
Jag har "vunnit" detta mammaklädespaket!
Inte illa för 360:-
Återstår att se om jag kan ha det...
http://vikla.blogg.se/images/2012/pic_185709471.jpg" class="image">
När det är som mysigast
Då har man haft sovmorgon efter en toppenkväll med goda vänner, spenderat tre timmar i slalombacken tills händerna var lika frusna som benen var möra, sen hem och äta en god middag bänka sig i soffan under filten med ny bok och hoppas att man kan slita sig så pass från iphonen att man faktiskt kan börja läsa den.
Allt medan elden sprakar och värmer.
Nu är det mysigt!
Typ av dålig dag
Dålig dag även på wordfeud...
Men mysig var promenaden till och från skolan, extra lång på Antes begäran om att få mig att känna mig bättre med mig själv.
NAAAAAWWW.
Ph = perfect husband
Mysig var faktiskt resten av kvällen, avslutad med galet gott skratt med goaste prinsessan Madeleine!
http://vikla.blogg.se/images/2012/pic_185402857.jpg" class="image">
http://vikla.blogg.se/images/2012/pic_185402985.jpg" class="image">
Är XXL lösningen?
Nu får ni ursäkta tjatet, men jag blir galen!
Kommer hem efter ett dygn på arbetet där de första 15 timmarna var helt tysta och sedan körde vi hela natten.
Lägger mig och sover, vaknar av Nickelbacks suveräna "when we stand together" och känner mig pigg.
Så där fredagsmysigt pigg och glad.
Bestämmer mig för att även låta mitt yttre få en del av glädjen genom att ta en dusch och "fixa" mig.
Det händer inte överdrivet ofta och det skulle ju kunna vara en trevlig omväxling för min omgivning.
MEN vad tar man på sig?!
Vad tar man på sig då allt på hela kroppen bestämt sig för att öka i omfång med 40%?!
Inte ett mammaplagg finns att uppbringa i Sollefteå och i Danmark där jag hade tänkt förbereda garderoben för 4 månaders uniformsfritt arbete fanns heller ingenting.
Bemärk att Slagelse (staden vi vistas i i Danmark) är på storlek med Umeå, men kan alltså inte försvara en försäljning av mammakläder.
Jag kan bara tolka det som att danskor inte ökar i omfång annat än på magen och då tar de ledigt på sig en liten tunika med knytband under bysten och sedan lever de som om inget hänt i 9 månader.
Jävla kärringar!
Själv kan jag knappt ta på mig sockarna, och när de suttit en timme efterlämnar de sådana märken att det är som om jag inte alls tagit av dem.
Jag vägde mig igår, vilket jag ju INTE skulle göra, men dum i huvet som man är kunde jag inte låta bli "tänk om det inte är så illa som jag tror?" var förhoppningen som fick mig att ställa mig där och konstatera att jag på tre veckor gått upp tre kilo.
Det är ETT kilo i veckan!
Jag har som sagt fyra månader kvar och nu kan alla skadelada jävlar roa sig med att räkna ut vilket viktrekord jag kommer sätta då!
Jag flätar mitt hår och tycker att det blir en variant av patetiska dreads men det tog sån tid att göra att jag vägrar göra om det eller ens dra ut dem. Istället lägger jag energi på makeup, det är lätt för det är alltid samma.
Alltid.
Sedan går jag till klädhögen och tänker, fasen vad fräscht med den här tröjan och ett par jeans.
Ja jeansen är ju de enda mammabyxor jag har, sprucken i sömmen i sidan och ger en orättvis extramage mitt på magen, men men de går över låren i alla fall.
Behån är egentligen sju nummer för liten men om man bara kommer ihåg att gå och dra i den hela tiden funkar det hyfsat.
Så tittar jag i spegeln och gråter.
gråter gråter och gråter.
JAG HATAR MIN KROPP!
Den är inte bara stor och otymplig den är liksom äcklig också.
OCH DET ÄR FYYYYYRA MÅNADER KVAR, behöver jag poängtera det fler gånger?!
Hade det varit fyra dagar hade jag kunnat acceptera och tänkt att snart börjar livet om. Men fyra månader och en skenande viktuppgång...
HJÄÄÄÄÄÄLP!
Jag bjuder er bilderna, kanske tycker ni att jag är fin...
det kommer jag ändå inte tro på.
Underbara efterlängtade
Träningsvärk!
Det känns så bra!
Imorgon vill jag ha med Ante till Sundsvall för att provköra barnvagnar, detta efter att ha läst Emmas blogginlägg om när de provkörde en bugaboo.
Det hade inte Ante lust med.
Nån annan?
Och är det nån som vet vad som fraktats i denna urbrända lastbil?
Samtidigt är det ju såååå värt det!
Hur kan man hata sin kropp så mycket när den bär på något så fint?!
Jag tog mig i kragen, jag bytte om.
Och inte bara det, jag tränade!
Först en halvtimme på bandet, överraskande lätt, höjde både tempo och lutning flera gånger.
Sedan styrketräning av axlar, biceps, bröst och lite mage.
Känslan efteråt var underbar, som om JAG var tillbaka, nästan som om jag aldrig slutat.
Men jag hann bara till duschen så var den känslan borta.
Herrejävlar vad fet jag är, och då är det ändå 4 månader kvar!
Försöker i mitt inre på mitt naiva sätt att fördela dessa kilon:
Bröst + 3 kilo
Bebis = 500 g
Allt annat som hör den till = 1 kilo
Vätska = resterande kilon som jag inte törs kolla hur många jag kommit upp i.
Sen blir jag förbannad på mig själv för att jag tillåter mig att lyssna på alla som säger "passa på, det rinner av när du ammar"
FAN vad jag har passat på!
Och jag kan garantera er att det där jävla avrinnandet är en fet jävla myt!
Jag HAR faktiskt viss erfarenhet i ämnet, typ två ganger, och inte ens en av de gångerna har kilona "rasat" av.
Det hjälper inte så mycket när folk säger "det finns inga vackra gravida" heller...
Och inte heller när de säger "naaaw men tänk på vad du har att se fram emot!"
Nä ingenting hjälper, det är BARA skit just nu att med möda ta sig ur bilen, att med stort besvär ta på sig sockarna, att fundera på om inkontinensskydd är bättre än trosskydd, att överväga om man ska raka även magen nu och att bli väckt flera gånger per natt av att man stör när man snarkar.
Och då VETA att allt kommer bli sjuttiotre gånger värre...
Å andra sidan är det fantastiskt att känna sparkar och kullerbyttor, att se på Viktor och Klara och tänka på hur otroligt värt allt det är!
Ja jo jag är nog lite ambivalent...
En aning utanför
Det råder fullständig diskriminering på den här arbetsplatsen!
Bara för att jag är tjock får jag inte vara med!
Men hallå, ALLA på plan är ju tjocka!
Det är evigheter sedan någon frågade mig om jag ville vara med :( men jag ska chocka dem, de ska få se!
Jag kan fortfarande spöa hälften av dem.
Vi snackar fysträning så ni vet...
Ömma fötter
Allt jag inte gjorde igår är gjort idag, från 8.30 till 17.00 har det putsats på hemmet.
Det är en helt underbar känsla blandat med väldigt ömma fötter som infinner sig när jag dåsar ner i soffan för att komma ikapp i mina 10 pågående wordfeudkamper.
Imorgon går jag på det första av de tre kvarvarande arbetspassen med placering på bil, sedan blir det kontorstjänst i fyra månader...
