Jobb

Idag jobbar jag... Det är fem veckor sen senast och det känns jätteroligt faktiskt!
Det som är mindre roligt är att det är cruising i stan, vilket KAN innebära en hel del fylla, en del mer eller mindre allvarliga trafikolyckor och en del slagsmål i tidsenligt stil från 60-talet (vilket är BRA för då är det antagligen bara knytnävar inblandade).
Det KAN även innebära absolut ingenting, vilket jag hoppas för jag vill sova och vara pigg till att fortsätta måla imorgon.

Målning är förresten någonting som industrialismens revolution inte hade koll på och sedan helt glömdes bort i jakten på trådsmala telefoner och livet på Mars.
Varför varför varför finns det ingen vettig maskin som passar till ändamålet?
Varför sprätter färgen så jag blir prickig i hela ansiktet?
Varför måste allt som inte ska målas täckas med en eländig tejp?
Varför tar det sån tiiiid?

Imorgon då jag kommer hem ska jag visa en bild för er, på käre Viktor som blev stucken av nånting då jag tog honom på en pedagogisk avtraumatiserande tur till min frisör.
Pojken svällde i halva ansiktet innan det vände! Bettet sitter i tinningen men svullnaden gav till och med en fläskläpp.
Eftersom jag jobbar idag och verkligen tycker att jag ska ha rättigheter, stövlar jag in på akuten och förklarar läget, får mediciner, åker hem och nu är Viktor mycket bättre och sover hos mormor och morfar med sina kusiner.

Mitt nya liv förresten går hur bra som helst... Går, tränar, tränar och går och...äter, hmm kanske inte alltid lika nyttigt.
   Jaha när man talar om det, så kom precis min kollega, tillika PT och undrade om jag ville beställa pizza, JAAA! Kebabrulle, det är väl inte onyttigt? Dessutom kan det ju vara så att natten kan bli lång...

Jag är snäll

Idag ringde en man som förra veckan köpte ett babyskydd av oss. Jag var snäll då han köpte det för han fick pruta eftersom jag förstod att de gör det i hans kultur, och idag är jag snäll igen då han ringer och berättar att stolen är för liten...
Hans barn är nämligen drygt ett o ett halvt år!!! Stolen är ju för pyttesmå nybebbisar.
eftersom jag varit på utbildning idag, om invandrare och hur viktigt det är att förstå varandras kulturskillnader, så förstår jag att han förmodligen inte hade en tanke på detta då han köpte stolen.
Jag tyckte synd om honom och känner en viss skuld som inte informerat bättre, så självklart får han komma tillbaka med den ikväll.
Nu har jag påbörjat en jakt efter någon Niclas från Sollefteå som också ringde och ville ha stolen... Eniro hittade 47 Niclas i Sollefteå, tack LILLA Sollefteå att jag känner till en tredjedel i alla fall.
Nu ska jag ringa runt :)

GRATTIS VIKTOR!

Älskade lillman fyller fyra år idag, tänk vá, han är ju hur stor som helst nu. Såg ni i tidningen? Gullegubben!
Dagen började 0515 då vi var tvungna att väcka så sambon fick vara med och sjunga och fira. Viktor var helt med på att kliva upp då, det var inte Klara.
Han blev superglad för Dinosauriebok, dinosaurier, Bee Movie, extratjock Bamsetidning, cykelhjälm och trädgårdsset.
På dagis blev han firad med pompa och ståt, trots att han till en början inte alls ville fylla år på dagis, men pedagogerna där gör som bekant underverk med barnen.
Då vi kom hem kom kusinerna Moa och Emil på besök och sedan rullade det på, förutom storkusinerna som hade vårshow på skolan, trist för oss...
Kvällen gick fort och nu sover födelsedagsbarnet så gott.





Stor o hjälpsam är man då man är 4 år!


  
Jaa, här ska cyklas




Jag är helnöjd med kartongerna

     
Arbetsledare                           Arbetare

Klart snart!?

ÄNTLIGEN!


Strejk?

Vad gör man på en vårdcentrel som är uttagen i strejk?
(Ja, igår ingenting, för min handledare hade ju då missuppfattat när jag skulle börja...)
Idag gjorde vi väl det allra mest livsnödvändiga, som att dela dosetter och lägga om sår.
Vad är vitsen med en strejk kan man undra. Landstinget tjänar hur mycket pengar som helst varje dag som strejken pågår och de sköterskor som inte är uttagna kompenserar förlusten av de andra, galant. Därav gräver man sin egen grav, eftersom landstinget då kommer se hur himla bra det går om man nu skulle ha lust att lägga ner en avdelning t.ex.
Strejkvakterna ser man inte skymten av, för de sitter inne i någon lokal nånstans och har utbildningar.
Men det är väl så typiskt kvinnor, "ursäkta oss, vi ska bara strejka lite... Nej då, vi ska inte göra väsen av oss och synas eller höras"
SKÄRPNING!

"Jag önskar mig..."

Viktor fyller fyra år på onsdag och vi har förståss försökt få honom att förstå vikten av att önska sig något som är superroligt och nödvändigt, som kläder eller en flytväst. Men Viktor tycker inte att det är vare sig roligt eller nödvändigt.
Däremot har han önskat sig ett bananskal, som man kan halka på.

Jag tänker inte avslöja idag vad han ska få, för tänk om han vaknar imorgon, går in till datorn slår på den och surfar in på mammsens blogg och kan läsa!
Nä det går inte, ni får veta på onsdag.

Min dag

Min morsdag blev även om jag lät lite uppgiven tidigare, riktigt bra.
Bilen var ju en given hit, och det var min och Viktors träning och bastning också.
Hos min mamma blev det kanongod middag och tårta.
Och vi har ikväll röjt färdigt nere, nu är det bara till att börja måla.


Min monstertruck som Viktor lite senare tyckte att jag hade lekt färdigt med.


Viktor lyfter skrot

Nu hinner jag inte med mer bilder, filmen har börjat...

Morsdag

Det är söndag och det är ju alltid hur trist som helst! Det är dessutom Morsdag, vilket betyder att familjen splittras för att besöka respektive mödrar vilket leder till att ingenting blir gjort i huset på hela dagen.
Jag har också blivit uppvaktad. Jag väcktes på sängen av en Viktor, en Klara och en jättestor monstertruck som jag fick i morsdagspresent. Efter frukost fick jag leka med den också. På Viktors bilmatta, jättekul...

Nu ska jag och lille man åka upp på jobbet, träna och basta. Sedan ska vi till min mor och uppvakta.

Bild- känsliga tittare kan surfa vidare...

Ja ja, här kommer bilden som bevisar skadan. Observera att bilden INTE är retucherad (eller vad det heter) på något vis, detta är verkligheten.


Nu ska jag städa, ikväll är det fest! Av ingen anledning alls, för det behöver man inte ha (även om damen på ICA blev jätteförvånad då jag handlat mycket godsaker utan att någon fyller år)
Mitt nya liv går för övrigt jättebra, träning igår, promenad idag. Men nu är det helg och då gills det inte :)
Dessutom behöver mitt sår energi till läkningsprocessen.

På begäran

Frågan har kommit hur det gick till då jag blev handikappad.
Jag är rädd för att om jag svarar på det så tar det udden av hur synd det faktiskt är om mig.
Men OK...
Jo, jag stod och skar gurka till salladen, samtidigt klagade jag på sambon och sa att han inte får skära mer för han gör inte så perfekta bitar som jag vill ha dom.
Då högg han förmodligen mig genom sin vodoo-docka (som han har i sin hjärna, så jag inte kan komma åt den) och jag börjar tokgrina och tokblöda.
Så dramatiskt var det, och jo det gör fortfarande ONT!
Jag vågar inte ta av bandaget för det har säkert växt fast i fingret.

Mitt liv som handikappad

Smärtorna från fingret tilltog igår kväll, till slut visste jag inte om det var omläggningen som höll på att strypa blodcirkulationen eller om det var själva såret. Så jag lindade av bandageringen och då blev det ännu värre!
Jag fick ett erkännande från sambon att det, som jag sa, faktiskt är nästan hela fingertoppen. Eller om man säger så här, om jag skulle vara misstänkt för något brott och dom vill ha mina fingeravtryck, så skulle det fattas på ett finger.
Så ser det ut.
Och ont gör det.
Jag har sovit dåligt, det dunkar och bankar och jag har drömt om en intim relation med Edward Scissorhands, vilket inte hade något lyckligt slut...
men jag tycker ändå att jag klarar mitt dagliga liv ganska bra. Har precis utstått den hårdaste prövningen, Morgonen. Barnen  är rena, klädda och tandborstade.
Jag är väl hyfsat ren, klädd och tandborstad.

AJ

Jag har skurit av mig fingertoppen! (ok, det var en överdrift, men det känns så!)
Nu kan jag nästan inte göra nånting, allra helst skriva arbete...
Det är synd om mig för det gör ONT!!! och för att Viktor tycker att det är jätteläskigt med blod så han vill nästan inte ens se mig, än mindre ta i mig.
Han är ändå fast besluten att det är ambulanssjuksköterska han ska bli, det är ju modigt... eller dumt?

Mera London

Trodde väl inte att det var slut på det?

Avloppsdragning a la UK


Kabeldragning a la UK

Och till sist en riktigt lågbudgetbild på den sista kvällen med gänget, pizza och öl i parken invid hotellet
Mysigt.


Som ni kanske förstår sitter jag och SKA hålla på med arbetet...
Träning har det inte blivit än heller.

Nytt liv

Mitt nya liv har börjat. Hört den förut?
Förmodligen.
Vi får se hur länge det håller i sig innan jag börjar ett annat igen med kladdkakor till lunch och motionsbristfällig motivation.
Det började bra igår i alla fall med en broarnarunt-tur på en timme och inte en gnutta snacks på kvällen.
Hittills idag har det gått bra också, jag ska hä mig upp på jobbet nu för ett styrkepass.

Var till tandläkaren i morse med Viktor för att kolla om tandläkaren kunde räkna. Viktor gruvade nåt hemskt och skulle absolut inte, men jag hade ett litet livscoach-samtal med honom och då vi väl kom dit gapade han så fint så.
Jag har ingen aning om tandläkaren räknade rätt men han räknade i alla fall till 10 uppe och 10 nere. Sedan berömde han dom fina tänderna och undrade om jag fortfarande hjälpte honom att borsta dom. Jag fatta nästa inte vad han menade. Vaddå är det inte bara att hä in lite tandkräm i mun och ge Viktor en vadd-pinne att röra runt lite med?
Mina tänder lät han bli för denna gång, men ganska snart kommer jag måsta boka en tid för att dra en visdomstand. Hoppas jag är färdig med skolan då, för det måste väl vara så att det försvinner 1/4 visdom då...

Usch

Det är ingen höjdare att trycka i sig två bitar kladdkaka på tom mage!
Jag mår blä och det har jag inte tid med...
Nu ska jag hitta en vetenskaplig artikel om nånting?! innan jag ska hämta barnen. Viktor ska ha med sig en kompis hem idag, det blir spännande. Han har beställt pannkaka till middag för det vet han att Alva tycker om. Gulligt.

Press

Ytterligare press har dykt upp på schemat, idag stänger de ner skolans web klockan 12, vilket innebär att jag helst ska in med uppsatsen innan dess.
Men jag gillar ju stress och press, vem gör inte det, men jobbar ju som bäst då.
Jag är väldigt beredd att hålla med Åsa om att det vore bra med 2 och 4-åringarnas energi. Fatta att man väcker dom klockan 0700 och 0701 är leken i full gång, sprudlande glada och förväntansfulla över vad denna spännande dag ska ge.
Underbart!
Nu strejkar min skrivare dessutom... ja ja.

Förbannad och lättlurad!

Idag hade vi arbetsplatsträff på jobbet och jag är nu förbannad på grund av en riktig klassiker, Lönen!
Mest förbannad är jag på mig själv som är så mesig.
I januari då jag blev fast anställd hade jag chansen att löneförhandla, kan man tycka. Chefen satte tyvärr ganska fort stopp för det och menade att det var ingen idé eftersom 2008 års lönerevision kommer i juni... och dessutom ska jag ju ha upp den ännu mer då utbildningen är klar. Så det blev inget lönelyft då. Nähä sa jag och kände mig fortfarande evigt tacksam som får jobba där över huvud taget...
Idag på mötet tas det upp att en ny kollega tydligen fått ganska rejäl lön eftersom han redan fått 2008 års lönerevision i April!!!!!
Men hur tänkte han nu då? Det skulle ju inte ske förrän i juni...
Alltså har jag missat 5 månaders lönepåslag! vad säger att jag inte kunde förhandla igen då utbildningen är klar?!
Dessutom sålde jag mig hur billigt som helst för denna utbildning, jag tackade ja till 15000 i studiebidrag i 10 veckor, men sålde samtidigt min själ till ambulansen i 3 år, som kontraktet krävde.
Jag tror aldrig jag gjort en så dålig affär nån gång.
Fattar någon nåt av det här?
Inte jag heller...
Kan hända att jag tar bort det här inlägget senare, jag är bara såå upprörd just nu!
Jag ska ta ut det över uppsatsen i stället.

Typiskt

Det är såååå typiskt, dygnet har 24 timmar, av dom 24 fanns det idag 2 timmar då jag står utan barnvakt. Vad händer, jo BB ringer, en förlossning är på g NU!!!
Jaha, nä men det är väl helt enkelt inte meningen att jag ska göra det här... Nu blir jag barnrumpesur.
Jag går och fixar superspröda äckelfiskpinnar med pulvermos stället.

En fena på engelska

Jag skulle ta och skriva ett abstrakt till uppsatsen, på engelska. I London var min engelska skitdålig rent ut sagt, men nu då jag sitter och ska skriva så upptäcker jag att jag är himla duktig på det.
Efter ett tag fattar jag att det är datorn som gör hela jobbet... Words är så himla smart så den fattade själv vad jag höll på med och hjälper mig med allt! Den ställde om sig till engelska och rättar mig så fort det blir fel. Bra.

Idag var jag in på BB och sa hej, jag fortsätter här en vecka till, OK sa dom och medgav att dom glömt ringa mig i natt. Dåligt!
Sedan fick jag en uppläxning av en gynekolog för att jag snusade... Han menar att som representant för hälsa ska man banne mej inte snusa heller...
Jag måste nog jobba på med flera punkter för att personifiera hälsan. El och Ur (tidigare inlägg) går bra men Hälsa kommer ALDRIG bli ett med mig.
Det sa jag inte till honom, jag bara la ut min lilla tjejsnus som jag för övrigt inte alls är beroende av. Jag är bara bra på att hitta substitut för olika saker, (typ CHOKLAD...)

Jag har sytt till kökssoffan idag också:

Jag tänker inte säga vad jag sytt... det var oerhört avancerat :)


Klara fick en stol från JYSK, 35 kr och TRE års garanti, hon älskar den!

Idag

Fick sova länge, men konstigt nog kändes det inte alls som det, hur trött som helst i alla fall...
Vi kom till slut igång med dagen och började med att åka till farmor och farfar för att uppvakta farfar som fyller år imorgon.
Efter det åkte vi hem och bara va´ fast vi egentligen skulle få en massa gjort nere i källaren...
Farmor gödde oss i vanlig ordning alldeles för bra så vi befann oss i matkoma resten av dagen.

   
         cykeltur                           hängmattemys                       fotbollsskoj
                    
sand är gott...                  Klara (o mina ben) i hängmattan     
 
Viktor i klättrartagen        Viktor kör helt själv idag!


Hur det blev...

dammsugat - check
dammtorkat - check
toan - check
dusch - check
vad var det mer?

Sedan blev det till att uppvakta mamma på födesledagen i efterskott, ätit en massa god tårta och druckit kaffe.
Får ändå vara nöjd med dagen även fast torka golv uteblev. blev inget stan heller...

Nu är jag hos syster yster och bloggar från hennes nya dator, otroligt vad fort man vill uppgradera sina egna köp, detta är ju en värstingdator!
Ska bli bjuden på mat här också som tack för lånet av min sambo till kakling av deras nya badrum. Slapp man ju tänka på den biten idag i alla fall.


Måsten

Usch vad trist det är med en massa måsten!
Måste:
Borsta tänderna
Dammtorka
Dammsuga
Städa toan
Torka golven
Bädda rent
Duscha
Lunch

Nu fick jag dessutom tidspress på mig, gäster om en och en halv timma!!!!!!!!!!

Uno

Här har ni Uno:


H O C K E Y....

Hockey! Kommer ni ihåg slagdängan från förr; "VM nu är det hockeyfeber VM vi ska försvara vårt guld" OSV.
Den var ju helt suverän då det begav sig, men i hockeyn har jag ingen aning hur det gick...
Ikväll är det i alla fall hockey, och ja det är väl kul...

Mina smörkakor uppskattades, synd bara att det inte blev någon över till mig. Jag har ett oerhört sug efter choklad just nu!

annars idag så har vi glömt en tandläkartid till Viktor, klippt gräset, cyklat med barnen, ätit mat. Ja det var väl det.

Baka baka liten kaka...

Jag har nu bakat inte mindre än 6 smörkakor, vilket jag kallar mina kladdkakor eftersom de är till för att smöra för alla praktikplatser jag varit på, så att de vill se mig igen nån gång i framtiden :)
2 till förlossningen, 2 försenade till narkos och op och 2 till avd 17 eftersom mina systrar jobbar där och tiggde åt sig 2 st.
Nu ska jag och Klara springa över till sjukhuset för utdelning och sedan ska jag hämta hem min pappa som skrivs ut idag!

Gravid?

Ja ska man tro min 4-åriga son så är jag visst det...
Så här har det gått till (inte graviditeten alltså utan ryktet om den...)
Viktor: "Min mamma har en JÄTTETJOCK mage!"
Dagispersonal: "Jasså, vad roligt, ska du bli storebror?"
Viktor: JA, det ska jag (stolt som en jag vet inte vad)
Då sambon kommer och ska hämta Viktor och Klara passar personalen på att gratulera till tillökningen. Sambon STORT?????

Sovmorgon

Ställde väckarn på 0705, ringde BB och hörde om det var några bebisar på G men det var det inte så jag somnade om... Klockan 0900 vaknar Klara, shiiiit! I samma stund ringer dagis och undrar om barnen kan komma en timme tidigare för dom ska till skogen idag. Jättesnällt men nu gäller det att lägga i högsta växeln.
Det gick bra och nu är dom iväg och jag... ja, gissa. Uppsats HELA dagen, nu ska det bli klart!

Vin och dålig film.

Har precis sett den sämsta filmen nånsin, eller ja på väldigt länge i alla fall.
Varför har jag överhuvud taget tittat på film? Som om jag inte har annat att tänka på... Jo för jag och Viktor hyrde Bee Movie, och för att få ha den längre hyrde vi en till, Good Luck Chuck, som alltså var riktigt riktigt dålig!
Till filmen njöts en liten skål ostisar, med betoning på liten, alldeles för liten men även jag kan ibland sätta gränser, och även ett glas vin.
Detta vardagslyx får mig att fundera över kulturskillnaderna i världen. Förmodligen höjer många på ögonbrynet och tänker att jag tagit kändiswannaben från Starbucks till vardagsalkohol a´ la Lindsey Lohan...
Jag tycker i alla fall att det är gott med ett enkelt glas vin och tänker åberopa mina danska gener för det om jag nu måste försvara mig.
Typiskt Sverige.


Trött

Nu börjar jag bli less på detta flickflackande liv, ny här, ny där. Uppsatser som hänger över mig, etiska dilemman och brist på inspiration till dagens middag...
Ok, nu blev det en ganska stor svängning sedan senaste inlägget som lös av inspiration och glädje över detta flick-flack. Men men det är ju faktiskt flera timmar sen, "a girl´s got the right to change her mind"
Mer Londonbilder:
  
      AmbulansMC              Barnen med presenter som höll ca 15 minuter
  
Jag och Lina på grönbete, min sista dag i London. Jag är för övrigt det närmaste kändis jag kunde komma och detta endast på grund av kaffemuggen från "Starbucks" och den paparazzi-befolkade gången till höger som fanns på "Planet Hollywood". Där fanns även en dam på toaletten som tryckte flytande tvål i handen på oss och därefter tryckte hon ner kranen åt en och la en pappershanduk i handen på en. Det måste väl innebära kändisstatus?

Jag vill ha barn!

Eller nä inte på riktigt kanske, men gud så mysigt det är att se dom små kottarna.
Jag har börjat praktik på förlossning denna vecka och idag föddes två stycken underbara små bebbar, wow vad häftigt det är!
Inte ett öga torrt på Stina då barnen kom ut...
På tal om bebisar så har jag fått två bilder på två underbara kattungar.
Jag vill ha katt!
titta bara_




Dom blir mina om jag vill :)


Pappa kommer till Sollefteå sjukhus idag, så då får jag hälsa på honom där, bra!
Nu uppsats...
Och jo just det, har jag lärt mig nåt i London....hmmm jo då en del om staden och lite om hur deras verksamhet är uppbyggd. Pubbar stänger 23.00 barer 02.00 och nattklubbar öppnar 02.00

Uppsats och Umeå

Idag började jag praktik på förlossningen, men då det inte fanns en enda blivande mamma att få tag på i hela Sollefteå och Kramfors kommu, så skickades jag hem efter en genomgång på BB/förlossningen, för att jobba med D-uppsatsen istället. Väldigt bra för uppsatsen, väldigt tråkigt för mig... Men äntligen har jag fått fingrarna ur i alla fall.
Om ungefär en timme så åker jag dock till Umeå tillsammans med mamma och en av systrarna för att hälsa på pappa. Han ringde mamma igårkväll efter operationen och det verkar ha gått bra, men då jag inte träffat honom sedan mars nån gång (eftersom han varit i Danmark) vill jag väldigt gärna åka upp till honom!

Ska bjuda på lite mer Londonbilder först (måste ju få en paus från uppsatsen...)

  
Klassens första tunnelbanetripp
 
Hur orkar folk med denna vardag?

Bildbevis till Viktor att jag faktiskt harträffat en polis med sån konstig hatt som han fick i present.

  
Nu är det mysigt!

 
Nu är det trångt...

Operation igen

Just nu opereras pappa igen för samma sak fast nytillkommet. Denna gång befinner han sig dock i Umeå, vilket känns betydligt bättre.
Jag sitter nu bara och väntar på att telefonen ska ringa och få höra att allt har gått bra.
Imorgon kommer mer London-bilder.


Första dagen

Redan nästa morgon då hotellet serverar min favvofrukost med rostat och coco-pops, blir jag p bättre humör.
Solen skiner och London är en fantastisk stad, Hotellet är 5-stjärnigt och snart får jag åka hem...
Dagen skulle dock ta ner mig på jorden igen av ett hundratal skoskav på en ovan globetrotters små fötter, mina fötter. 
"Hur tänkte jag nu, då jag tog ballerinisarna på London sightseeing?"

Då vi återigen guidades av en van Londonresenär, vår ledare ;) hamnade vi i en tunnel som tydligen var en omtalad plats på grund av några snugga grafittimålningar som någon maskerad person eller grupp målar dit på nätterna.
Så här såg några av konstverken ut: (klicka på bilderna så blir dom större)






Efter denna promenad kom vi fram till Londons ambulans-högkvarter. Vi fick information om deras verksamhet och sedan fick vi sitta med på medlyssning vid larmcentralen och dom som hade hand om portionering av ambulanserna. Väldigt intressant!
Efter detta var det mer promenerande och lite bussåkning.
Mer bilder:

Utanför Högkvarteret. Min rumskompis, vår ledare och en annan medlem ur "the class of Uno"

En buss...

En väldigt liten bankomat...

Lunch i en park, mysigt!


Rummet och hemlängtan

Väl framme i London guidar våran ledare oss med "van hand" till hotellet i Clapham.
När vi kommer fram dit är klockan ca. 20.30 har jag för mig. Det är mörkt och kaos råder på gatorna.
(Egentligen är det inte kaos utan bara vardag, men det är inte lätt att veta då man kommer från Sollefteå...)
Hur som så checkar vi in och sedan går vi och tar en pizza och en öl, gott men nu komer hemlängtan.
"Vem kidnappade mig och satte mig i detta hål på jorden?"
"Vem övertalade mig om att detta var en bra idé?"

"Jag lovar och svär att Aldrig återvända!" (Detta gick över redan nästa dag)
Upp på rummet igen och min suveräna rumskamrat övertalar mig om att det faktiskt finna sjabbigare ställen att bo på. Jag ser bara blodstänk på väggarna, hon ser ketchup... Jag låter mig övertalas och somnar utmattad.

Bredvid garderoben, som ingen av oss för övrigt tordes öppna.


mellan garderob och vägen ut





Skeptisk... dörren bakom går till toan. Där fick vi inte knäppa kort eftersom England inte vill att världen upptäcker deras innersta hemligheter... (Skämt)

Bajs i andra klass och American Express Card

Hmm, vet inte var jag ska börja... har varit borta fem nätter men det känns som en evighet. Jag ska börja från början, typ, och ta det i kronologisk ordning...


Med god tidsmarginal lämnade sambon och barnen mig på tåget 7 minuter innan avgång, perfekt.
På med Mp3.
Då resan varat i ca 1 timme, kommer en tjej i 17-årsåldern stormandes genom gången och sätter sig framför mig med mobilen i högsta hugg.
Av med Mp3, lyssna och se oberörd ut (jag tror det kallas tjuvlyssning...)
Hon är i alla fall extremt upprörd över vilken bajslukt det är i andra klass, hur i havrevete dom kan vara så inkompetenta i Sundsvall att dom inte ens rengör tåget.... "Jag önskar jag tagit bussen med dig" sa hon till vännen i andra änden.
Och jag som inte ens visste att jag färdades i första klass.
På med Mp3.

På Arlanda träffar jag tjejen som myntade mitt numera namn på gruppen "the class of Uno" (det är våran klass :))
Underbar människa!
Hur som så slår vi ihop våra kloka specialisthuvuden och beger oss mot terminal 5. På vägen dit stoppas vi av en kostymnisse som vill värva oss till American Express. säger vi men eftersom vi ser så himla världsvana och rika ut så ger han sig inte. Inte förrän han fått svar på den viktigaste frågan, "tjänar ni över 350 000 om året?"
Vi garvar och meddelar denna kostymnisse om världen utanför hans bubbla.
"Vi är sjuksköterskor!"
Han lämnar oss ifred och vi går till Forex för att växla in våran noga kalkylerade resebudget på 2000 kronor.

             image104

Uppehåll igen...

Jo imorgon åker jag till London, med klassen för att göra studiebesöksdagar på ambulansen där. Det ska bli jättehäftigt och kul, men jag har redan hemlängtan!
På grund av denna resa blir det uppehåll på bloggen ett tag, men jag hoppas kunna komma med några smaskiga inlägg då jag kommer tillbaka. (hoppas jag får träffa kändisar :)))
Dessutom är jag sur på mig själv som gör allt i sista stund! Jag har precis sköljt ur en toning ur håret och det blev INTE bra är jag rädd, ojämnt och glest känns det. Hoppas det ser bättre ut imorgon då det är torrt.

Idag var vi till Sundsvall och hade en mycket bra dag! Det blev inget drakborgen som tänkt, men Viktor var helnöjd med att bli inlämnad på Småland på Ikea, en timme. Jag och Klara satt utanför glaset och tittade på honom, Klara helt nöjd med det.
Så här såg det ut:





På Bauhaus körde vi rally

Ha det så bra!

Ångest

jaha, då har barnen blivit stora och allt som kändes som igår är långt långt bort, wow det där lät som den där suveräna sången med Marie Fredriksson och Patrik isaksson (tror jag det var) "allt det som var nu flyr bort, ta vara på det lilla blir stort..."
Till sak. Jag har som sagt gjort i ordning vagnen till försäljning och nu när den står där i hallen helt färdig ren och snygg, känns det plötsligt vemodigt av någon anledning. För inte kan det väl vara så att materiella ting på något vis kan få mig att brista i tårar?
Nä, det måste vara den starka känslan och påminnelsen om att tiden går så sjukt fort!
Jag minns så väl då jag och mamma var i Sundsvall och beställde vagnen, den lååånga väntan i typ 2 månader och sen.... wow vi fick hem den och den var bara helt underbar. Nu återstod bara väntan på lille man.
Sen kom nummer 2 och det var lika roligt då att ta upp liggdelen och göra iordning igen. Men nu då... blir det ingen nr 3? Inte med den vagnen i alla fall... Sara, när du är färdig så köper jag tillbaka den på en gång!!!!!!!!! ;)

Imorgon åker vi till Sundsvall för leverans, och för att ha roligt också. Gå på drakenborg eller vad det heter, shoppa lite och bara mysa. Sedan måste jag ju hem och packa... London på tisdag...

Bilder

Idag är det söndag och uppsatsen som jag satt som mål skulle bli färdig innan London-resan, lyser fortfarande av inspirationstorka och tristess! Jag fattar inte vad som ska krävas för att få fingrarna ur... Ikväll kanske.

Igår hade vi besök av the jj´s och så var vi barnvakt till the mm´s. Jag fick fingrarna ur och rengjorde vagnen också, så nu är den klar sara!

Jag verkar inte bara ha torka vad gäller uppsatsen, det är rätt trist här på bloggen också tror jag... kommer lite bilder istället.

Bussåkning med pappas storbuss


Fikapaus efter att ha rengjort altanen


Klara åker fyrhjuling


Klätterträd!

.

Allt är bara bra nu, pappa opererades igårkväll och det gick bra. Nu kan man pusta ut!
Jag var på personalfest igår och hörde ett band som heter "Ständut Blakk" HELT SUVERÄNT!!!
Barnen gnäller och jag vet inte varför.
Nu ska vi gå ut.

Läget

Läget är stabilt med pappsen, han blev inte opererad igår utan det blir idag om ca 30 minuter.

Jag har nu även köpt en Mp3, yes, men jag är sur för jag ville ha en som kunde spela upp en videokonsert, det kan den. Bara det att nu får jag inte in konserten i den... jag är så grymt otekninsk!

Det blev ingen tripp till Danmark i alla fall, pappa sa ifrån. Så nu får vi väl se hur allt går idag då.
Jag fullföljer mina planer på att gå på personalfest ikväll trots löften den 1 maj att aldrig mer... kan bli kul.

Nä nu ska jag fortsätta bråka med min tekniska skalle.

Just nu...

...ligger älskade pappsen på Rikshospitalet i Köpenhamn och väntar på operation.
Det som av en idiot till läkare i Slagelse bedömde som "ingenting" upptäcktes av en annan vara en stor hjärnblödning. Pappsen har haft en oerhörd tur som inte har haft värre symtom än det han har. Nu väntar alltså en operation som enligt läkare är ett enkelt ingrepp som inte heller tar så lång tid.
Just nu väntar jag på att mamma ska ringa och säga att det är klart och att det gick bra.
Idioten till läkare i Slagelse ska bli anmäld, helt klart!

Just nu ska jag även kolla upp om det finns möjlighet för mig och mina systrar att ta oss ner till Danmark.
Sambon pratar telefon, barnen leker hos farmor och farfar och vädret är molnigt men stabilt.


Fjortisfesten igår var jättekul och jag kallar den så därför att det var ett gäng vuxna människor som fixat barnvakt till alla sina barn och sedan åkte på en fest och glömde sin ålder.