Som kanske lovat
Trots stränga order om att inte använda klippmaskin, fick frisören till en riktigt snygg frisyr.
Trollet bjöd på tårta men inga bord, golvet dög bra och en dos baciller från golvet är bara bra för immunförsvaret, som ett vaccin ungefär... tårtvaccin...
Klara gillar inte tårta så hon fick bara baciller.
Sötnosen heter Vega
Åsa har en riktigt rolig blogg, dessvärre skyddad... I verkligheten var hon också rolig :)
Angelica och jag delar en flaska Tequila i varsitt glas.
Sara och jag delar riderfarenhet, en låååååång sådan.
Sara satt på sin häst mest hela turen, jag satt också på min häst, men bara ibland.
Nu ska jag och Viktor spela LEGO Starwars!
Kanske senare
En spännande skattjakt i skogen, bilder tagna med min Canon kamera, hur snygga som helst!
Viktor blir klippt och sedan äter han tårta på golvet på ICA Trollet
En söt hund i mitt knä på en förfest
Ett oförglömligt bloggmöte på krogen
En alldeles för stor Tequila
Jag, bakfull med en arab.
Ja det var vad ni skulle få se om det inte varit för att jag är så snäll att jag befinner mig på jobbet så min kollega kan vara på hockey.
MEN ikväll kommer jag hem och då... kanske, om jag inte fastnar i Lego Starwars tillsammans med Viktor, vilket ofta händer, eller ser "Tjuven" eller "Män som hatar kvinnor" igen eller något annat trevligt som håller mig borta från datorn.
Middagssamtal
Jag - Hur har det varit på dagis idag då?
Viktor - Men ÅÅH, fråga Klara!
Klara - Det har varit bra.
Jag - Vad fick ni att äta då?
Klara - Jag minns inte
Viktor - Potatis och fisk
Klara - Putatis och fisk
Jag - Har det börjat två nya pojkar hos er idag också (ställer frågor jag redan vet svaret på...)
Viktor - Ja, men det är svårt att veta vilken som är vilken, de ser ut som Albin bägge två.
Jag - ja just de är ju tvillingar.
Jag - Det är så kul att lämna er på dagis då ni gillar så mycket att vara där, och era kompisar ropar efter er och vill att ni ska komma och leka.
Klara - Ja fast jag har ju många nya vännor.
Jag - Vad kul, vad brukar ni göra då?
Klara - Vi bara cyklar runt och pratar om vem som har kissat på sig och så...
Det är inte så att Ante sitter tyst som en mus hela tiden och bara funderar på hur i hela friden det ska gå att ordna allt som ska ordnas, det är bara det att han inte är hemma.
Jo just, kolla in den här snygga målbilden
Bauhaus bygger skitdåligt förtroende
De lär inte bry sig, men det borde dem för en sådan ofantlig tabbe som de gjorde idag passar inte in i en vuxenvärld, faktiskt inte ens i en barnvärld.
Om någon frågar någon någonting, som denne någon borde kunna svara den andre någon på, så förväntar sig ju någon att någon ger ett något så när vettigt svar.
På Bauhaus jobbar man som så, att frågar någon något, så skiter de i vilket svar de ger denne någon som faktiskt bara är en någon.
Jag kommer dit i gott sällskap av systeryster och mina barn, ska köpa ett golv som vi inte kunde köpa i söndags på grund av brist på släpvagn.
I vanlig ordning då jag ska utföra en mans jobb har jag fått strikta instruktioner av Ante;
"Se nu till att du frågar ordentligt om vad som ska ligga under golvet"
Och jag frågade, och sen när gubben gett mig ett annat svar än vad Ante tyckte att han borde göra, så frågade jag igen.
Jag frågade så mycket så att han till slut ringde en vän, vännen sa inte heller vad jag hade tänkt mig, men nu kände jag mig besegrad och började faktiskt tvivla lite på Antes kunskaper.
Väl hemma och där är det en övertydlig betoning på VÄL för det var inte det lättaste.
Vägen hem var kantrad av hinder som ibland tog 40 minuter att lösa, som hur i helvete det oranga spännbandet från 2009 kan vara så mycket mer komplicerat än det blå från 1975!!!
Andra hinder var trevliga, som bakad potatis med skagenröra, impulsshopping av Lego Starwars och Småland.
Men hur som.
VÄL hemma läste Ante på bruksanvisningen till golvet, något som INGEN annan kommit på tanken att göra.
Försvarbart för mig, för det ingick inte i mina instruktioner från början, men skandalöst för den där någon som ändå ska ha svar på någon annans frågor.
På anvisningen bevisas Antes kunskaper och Bauhaus brister på sådana.
Jag parkerar fasen så mycket bättre än den röda bilen!
Suverän shoppingvagn
Pannkaka med äcklig glass på café Charm
Fick till det riktigt snyggt till slut.
Sänk volymen.
Denna video från ett kvällsdopp på Risön inkluderar hörselskador om ni inte varit förståndiga nog att sänka volymen som uppmanas i titelfältet, innan ni trycker på playsymbolen.
En smått neurotisk, überstolt mamma (jag) skriker förtjust och därefter följer en intressant diskussion hurvida vi ska kunna se på denna filmsnutt överhuvudtaget.
Det problemet är ju fixat nu, på denna dator i alla fall...
Bodyshop blev söndagens vinnare
Vi drog till Sundsvall, och genast vill jag be alla gulliga Fagervikbor och andra Sundsvallare som alltför sällan ser våra trynen i sitt hem om ursäkt!
Förlåt.
Vi tillbringade hela dagen i Birsta, där de hade både mat, toaletter, golv att köpa (om man hade haft släpvagn med sig), svindyrt makeup som ändå inhandlades eftersom det var en mycket välkommen present från J, J & C och även en hel del från kära mormor plus liiiite från mig själv :)
Det fanns också massvis med skruv, cykelkedjeolja, extern hårddisk, jeep med hästtransport och ett depåteam inklusive racerbil.
Vi hade en mysig dag och kom hem lagom till läggdags.
Jag har för övrigt fått till det med att visa mp4-filer i min dator så nu ska vi se om jag kan bjuda på lite filmer framöver igen.
Nu ska dagen igång.
Från anorexi till bulimi
Klara har blivit mycket bättre på att äta, även om hon fortfarande hävdar att hon bara kan äta själv på dagis...
Men nu har hon kommit på att minsta hostning är ett tecken på att hon ska kräkas, så ett antal gånger nu har hon gått från matbordet med den ursäkten att hon ska kräkas.
Väl i denna position spottar hon ut lite mat och säger sedan stolt "titta mamma, jag käkes"
Hoppas som sagt att hon gör bort alla sådana dumheter nu i treårsåldern, så man slipper dem i tonåren.
Tack Angelica, Emma, Frida och Sara!!!
Ser oroväckande ostabilt ut
Blåser kraftigt!
Drar åt precis så pass hårt som det bara går.
Det jag har på ryggen förstod jag senare var en fallskärm, motvilligt insruerades jag i vilken tåt jag skulle dra i för att utlösa den.
Denna spaken rörde på sig ibland...
Långsele.
Strax efter denna vy gjorde vi en looping!!!!!!
Jag har lite svårt att få bort flinet på ansiktet nu.
Det finns jättemycket skog i Sollefteå kommun!
Flinet och coolingen.
Om...
Detta ska jag snart roas med:
OBS, ingen radiostyrd sak detta...
Cykelvasan 2009 III
Lägesrapport från katastrofområde: "Farmaceuten 1"
Folk har ringt och sagt upprörda saker och visst folk som får nästan misstänkt mycket beröm här, har till och med varit hit med tatueringar till Viktor (Tack Grefven!)
Jag tog en tur i huset och fotade med ett vagt hopp om att bilderna i framtiden skulle ses som "före-bilder" och inte något som fortfarande är...
Under tiden hördes en irriterande låttext i huvudet;
"Vårt palats är ett fullkomligt kaos"
Inte bara palatset är ett fullkomligt kaos, könsrollerna och arbetsfördelningen är också det:
men jämlikheten är på precis rätt nivå :)
(Ante syr, om nu det var otydligt)
Be a Vicious Cunt = BVC
Mitt huvud håller på att explodera av surret från torken, jag hör inte vad barnen gnäller om vilket gör dem ännu mer gnälliga.
Vi har varit på BVC med Klara för 3-årskontroll och det enda som gick galet med det var den wxtremt opedagogiska BVC-damen.
Viktor var en mycket snäll och duktig storebror, satt på en stol och tittade stolt på då Klara testades i perfektion och normalitet. Då hon tyckte det var störtfånigt att hoppa jämfota på beställning visade han snällt före att om han kunde förnedra sig så, så var det fritt fram för henne.
Då hoppade Klara också.
Alltså en perfekt 3-åring och en genomsnäll storebror.
Pedagogbefriade tanten försökte innan Viktor hoppade, att locka Klara till hopp med tatueringar.
Kanske var det just det som lockade Viktor till hopp också, men tror ni han fick någon?
NEJ!!!
Med sin blygaste snällaste röst frågade han, medans han nästan kröp in i min mage igen, om också han kunde få en tatuering.
Hon som besatt makten över tatueringarna sket i hela snyftscenen och fortsatte titta på de typ tusen tatueringar som fanns för Klara att välja på.
Jag försökte på ett fegt sätt göra henne uppmärksam på situationen och frågade om när det var hans tur för någon kontroll.
Om ett år...
Men då får du en tatuering då sa jag och hoppades att hon i alla fall då skulle fatta idiotin över att bara ge ett av barnen belöning.
Nä, då säger hon bara, "ja då ska jag ha köpt in flera, tuffare saker"
JÄVLA PUCKO!!!
Sedan dess har både jag och Viktor varit på dåligt humör.
Bra jobbat BVC-kärring!
Dagsnytt
Host host host, känns inte alltför länge sedan det var huvudämne här.
Tyvärr är det så igen...
Dolt nummer har ringt tre gånger och slänger på luren då Ante svarar, vem stalkar oss?!
Klara åt så pedagogerna satt stumma av förundran på dagis idag, hemma "kan" hon inte bara därför att, som hon säger.
Hon har även ramlat ner i toan i dag, men det var bara roligt!
I vardagsrummet finns absolut inget golv kvar nu längre (då bilden togs fanns en del)
Viktor har varit hos Loke, senare lärde Magdalena honom spela olika dataspel.
(Jag har lattjat med min nya kamera, tycker själv jag börjar bli en hejjare på fotande)
Bäst av allt, idag drog maskinerna!!!
God natt!
Cykelvasan 2009 II
Ni kan ju inte tro att jag skulle sluta tjata om detta bara för att det nu omnämns i perfekt (sammansatt tempus, ex. har gjort, främst för att uttrycka fullbordade händelser).
Nä, ett beroende ska trappas ner så det blir allt lite mer Cykelvasetjat.
Startade 30 minuter efter elitklassen, fem minuter efter närmsta kända människor (Pernilla och Danne) 20 minuter före närmsta smått okända människor (Höglin och Wedal).
Hade Antes röst huvudet länge, "ta det lugnt och skit i alla andra"
Jag sket i dem så långt som 100 meter för då var jag tvungen att tvärnita för terrängen såg i det närmaste oframkomlig ut då sanden blivit blöt och kanske liiite slirig, varpå bakomvarande cyklist nästan körde på mig och jag bad om ursäkt på engelska "Sorry" bara i fall att han inte kom från detta land.
Sedan kom en backe som var så lång så jag var helt säker på att inga fler backar skulle kunna komma.
Den backen var på asfalt och gick bra.
Då första vätskekontrollen (strategiskt utplacerade ställen där man kan få saft och bulle) tänkte jag "Lätt"
Efter den kom en dypöl större än barnbassängen på Risön, då passade jag på att svalka fötterna.
Sedan gick det lätt, lätt lätt lätt hela vägen till strax innan Evertsberg, då kände jag att jag borde äta en Snickers.
Det var svårt.
Jättesvårt att öppna utan att släppa handtagen.
Men med mun och en hand fri gick det bra, fast då blev jag orolig för var jag skulle slänga skräpet.
Det löste sig bra för pappret höll liksom ihop i en bit, bra.
Mitt i maten kommer en kille och undrar om jag ville vara med och tävla om spurtpriset.
"Nää, jag äter, ta det du"
Någonstans därefter startade cyklisterna som inte ville cykla lika långt som oss andra.
Jag hamnade mitt i en klunga nya friska tag.
Människor i ALLA åldrar swischade förbi, några tjejer fnittrade och hade så trevligt, en mamma och hennes typ tolvåriga dotter lugnade mig och sa att det var värst nu i den blöta barken.
Jag hoppas att de alla fattade att min gula nummerlapp betydde RESPEKT!!!
Till nästa år hoppas jag att folk med blå nummerlapp får starta en annan dag...
Från Eldris är bet "bara" 9 km kvar, och i min hjärna var kilometer samma sak som meter.
I verkligheten var kilometer samma sak som det alltid brukar vara, kilometer.
Jag kom a l d r i g fram.
Efter ett låååångt tag kom en skylt det stod 5 kilometer på.
Efter det skyltade de inget mer...
eller jo efter typ en evighet till kom en skylt som det stod 4 kilometer på.
Vid det här laget bytte jag Antes röst mot Jacob Hårds röst.
Jag bytte sommar mot vinter och förökte minnas vad det var han sa de där sista kilometrarna fram till kranskkullan.
Skulle det inte gå väldigt lätt den sista biten, säger inte Jacob nån gång "sista kröken"?
NÄR ÄR DET SISTA KRÖKEN!!!?
Det är inte gott att veta då man aldrig någonsin varit i Dalarna förut.
Väl framme blev jag snuvad på både Kransmas och matbiljett, det var sjukt långt till ducharna och mina ben värkte.
Men ack sååå nöjd med mina 05.35.59
Cykelvasan 2009
Första tre milen, "WOW shit vad bra detta går, inga problem alls! Nu fattar jag vad idrottsstjärnor menar med ett bra lopp"
Sista tre milen, "Men FY FAN! nu förstår jag idrottsstjärnor som går tomt."
De tre milen där emellan är mer som ett töcken av känslor, underbart i nedförsbackar, mindre skönt i uppförsbackar.
Kanske måste jag förtydliga lite vad vi egentligen har gjort eftersom någon trodde att sträckan var 9 mil landsväg.
Nej!
Det var sammanlagt tre mil landsväg och resten var i skog och mark. Ibland finare grusväg, ibland lervälling.
Ska bjuda på lite bilder innan det är dags för dagis.
innan start, hela solelfteågänget.
Trött och grymt nöjd på väg hem.
Återkommer med mer viktig info om mina nya idrottsliga lärdomar i Dalarnas skogar.
Nu blev det stressigt i vanlig ordning.
Ett hus fullt av dårar
Jag försöker få fart på magen och längta hem mindre.
Ante tröstade och sa; "längtar du hem till fläktar som tjuter, maskiner fulla gården och uppbrutet golv i vardagsrum och kök?"
Jag sa; "Bara ni är där spelar det ingen roll."
Snart sängdags, imorgon 10 mil.
Just nu, REGN.
Att resa med klass
Förvånad blir alla då det som väller ur bilen då dörrarna öppnas, inte alls liknar några vältränade gymnasieskidisar, utan snarare ett gäng medelålders wannabes.
Dessvärre måste jag meddela mina fans att halsen inte alls känns bättre, snarare sämre.
Och inte fanns det några chokladbollar på ICA i Sälen, så nu har jag inget att äta under loppet.
Jag glömde köpa saft till min egengjorda energidryck som skulle avnjutas lite nu och då på fina platser mellan Sälen och Mora.
Så då blir det ingen sån heller.
Åsså har jag hemlängtan.
Kan hända allt känns bättre efter maten.
Irritersamt
Jättevaken.
Det har jag varit i en timme nu...
Det kittlar i halsen, i magen och kanske om jag känner efter har jag lite ont i huvudet också.
Undrar så om det är detta som kallas tävlingsnerver, eller brist på sådana kanske?
Snart ringer väckaren och då kommer jag vara sjukt trött, blir trevligt sällskap i 45 mil det.
Hoppas ni sover bättre.
Skämmes!
Skämmes ta mej fan!
30 år och ändå inget vett...
Vem kan jag beskylla min grå aura?
Jag missade ett mycket viktigt telefonsamtal.
Jag missade även en oerhört viktig presentation i min presentpresentation.
Tid och omtanke låg bakom Grefvens ord, tid och omtanke låg bakoim stödhjulsbrädan från Sjöö, men en mycket viktig omtanke låg också bakom denna gåva, som användes så flitigt redan festnatten att den kändes som en självklar del av innehållet i korgarna i hallen.
Kolla här vad snygg!
Stickat med värme, för värme. Tack Angelica!!
På tal om Angelica så bjöd denne på middag ikväll eftersom hon trodde vi bodde i ett icke brukbart hem.
Gott som tusan med tacos, hembakade fajitasbröd och vin.
Alldeles perfekt uppladdning för söndagen.
Så här mysigt hade vi:
Lägg märke till snyggaste klockan någonsin!!!
Dags för sängen, imorgon klockan 0800 är det avfärd till Sälen, gruvar så förjordat!
Till mina fans II
Har inhandlat diverse proffsgrejer till cyklingen som säkert kommer förbättra mina resultat.
Testade kitet igårkväll tillsammans med Marcus.
Han tog med mig på en "lättsam" tur, mest för att sträcka ut benen som han sa...
4 mil grusväg som innehöll mer mackadamm än singel!!
Det gick mycket bra faktiskt.
Idag käner jag mig mör, men helt OK.
Det ska nog gå det här :)
Ni som mot förmodan skulle finna en oerhörd spänning i att följa min kamp mot klockan (tävlingen stänger 1900) kan följa mig via SMS.
Gör så här:
SMS:a CV 1465 till nummer 72700
1465 är mitt startnummer, tjänsten kostar 20 kronor (lär det knappast vara värt). Glöm inte mellanslag mellan CV och startnummer.
Min starttid är 0930.
En annan spännande följetong är i vilket skick vårt hus befinner sig då jag kommer hem från jobbet.
Igår såg det ut så här:
och i köket:
Ja men jag jobbar ju!!!
Jag har inte tid att uppdatera er om alla livsviktiga saker i mitt liv.
Däremot kan jag delge en smula irritation över att någon tror sig vara hjälpsam då de stoppar min tvättade tvätt i torktumlaren trots markering om FÖRBUD mot torktumling på tvättrådet!
Grymt irriterande!!!
Kök
Nu är det mysigt på Rådomsvägen.
En present som kräver presentation
att arbeta med dig är en resa från glädje till tjat och gnat
På ålderns höst var min önskan att få det lugnt
men vad blev det? något ivrigt, galet och ungt
Men när man arbetar så intensivt blir det nästan otäckt
hur väl man börjar känna dig, dina vänner och släkt
Barnen dina heter Viktor och Klara
en är blyg och den andra vill låta maten vara
Din man som kör buss kallas för Ante
och din mamma, borgmästaren, skeppade iväg Jante
Pappa som bygger ställverk kommer från ett annat land
om inte han funnits skulle vi bara haft ljus ibland
Dina systrar som är systrar precis som dej
hade hata-Stina-klubben som sin grej
Med andra ord tyckte de att du var ganska rubbad
man undrar, vem av systrarna Lassen som är vubbad??
Laga mat är inte det roligaste du vet
hellre mocka, cykla omkull och slå huvudet
Du rider, cyklar och tränar, är tämligen aktiv
bloggar på nätet och lämnar ut hela ditt liv
Utbildning, fackligt och hygienansvar
för detta får du ytterst lite honorar
Vårdaryrket sköter du med briljans
alla patienter behöver inte åka ambulans!!!
AMLS, PHTLS, PS och PMS vadå
du är number one bitchen ändå
Det svenska språket blir allt svårare att haja
och hårtoningen gör att du ser ut som en fyllkaja
Retar upp dig på småsaker, händelser och brats
eller lekkulle som blev en parkeringsplats
Skaffat hus, byta fönster, borra värme allt är perfekt
ända tills vattenskadan blev upptäckt
Men det finns något annat som dig plågar
rädslan att de upphör göra Romerska bågar
Allt har en mening och en poäng
och nu börjar livet i en okänd terräng
Att fylla trettio är enkelt för män men
för kvinnor är det hårt och svårt
Det på kroppen som förut hade fasthet, spänst och form
blir nu likt en massa, ganska abnorm
Push-up, stay-up, sit-ups och andra riter
hjälper föga mot gäddhäng och kommande celluliter
och vart köper man kläder? Vero Moda, JC eller Gina Tricot
det blir nog Kläddax, Överskotten och Rusta ändå
Barnen blir äldre och skäller
ante som får allt mindre sex gnäller
magen och benen som sväller
och bilarna startar inte heller
In i vuxenlivet tar du nu ett stort kliv
snart har du glasögon som är progressiv
Men sitt nu ner, reflektera ett tag
om tio år får du en extra semesterdag
Tack lilla Stina för att jag får jobba med dej
trots allt är du en helylletjej
Galen, rolig, snäll och glad som få
hoppsan, det blev blött i min ögonvrå
Grattis med fyrfaldiga leven
önskar jag dej / Grefven
Presenter
Eftersom jag tycker så, var min tanke att skona gästerna i lördags från att bevittna ALLT fint jag fick.
Mina systrar och vänner sa, "NEJ, det är ju jättekul med presentöppning, det måste du göra!"
Åkäj då...
Så jag gjorde det, och enligt vittnen (nyktra) gjorde jag det med en stil som kan liknas med diktatur.
"HALLÅ; TYSTA DÄR BORTA NU, JAG SKA ÖPPNA PRESENTER, MEN TYST DÅ, KOLLA HÄR, KOM OCH SITT NÄRMARE!" osv osv.
För detta ber jag nu om ursäkt!
Jag är glad att ni ignorerade mig, men OM ni nu skulle vilja se, jag vet att vissa vill det, så kommer här ett inlägg i gåvans tecken.
Alltihopa!
Ni ser en massa sprit i en jättefin tidningskorg, en LÅDA med Romerska bågar, Friluftsgrejer, en skitasnygg klocka som för närvarande är på förkortning, en vackert armband, en brosch med ett speciellt foto på, en tavla med kloka ord, presentkort, ni ser inte pengar men de finns, ni ser tydligt underligaste presenten; Garnnystan och stickor... anar inte vad jag ska göra med dem ;)
Ni ser inte alla vackra blommor och blader, men jag lovar, de finns i massor!
Från Ante och barnen, sannerligen en överraskning, jag trodde jag skulle få skor.
Baksidan på den där stödhjulsupphängaren som det står Stina 30 år på, som det lämpligt nog också hänger ett par stödhjul på...
Tack igen allihopa!
Nu ska jag lägga Viktor, Klara sover hos farmor och farfar, men senare ska jag lägga in en av de finaste presenterna någonsin.
C l i f f h a n g e r sannerligen :)
TACK!!!!!
Trettio år senare vid ungefär samma tid på dygnet:
Jag hade en så galet rolig fest, och är innerligt tacksam för att ni alla var med och gjorde kvällen så lyckad!
Mamma, Marianne, Emma och Frida för mat.
Marianne för kökskontroll.
Sökka för tält.
Jobbet för bord och stolar.
Emil för grill.
Manke mfl. för kol.
Jens för eldragning.
Och ALLA ni som deltog i galna lekar och kanosång med ett leende på läpparna.
TACK!!!
dekorerar gatan
äter
äter
dekorerar också gatan
populära gäster
Tusen Tack för alla fina presenter!!!
vinnarlaget?
förenar nytta med nöje
den onödiga kvart i FYRA drinken...
vissa hade förstånd att hitta en sovplats...
...andra vägrade ge upp
0500 eller nåt sånt.
I morgon är det allvar igen, dagvecka denna vecka.
Känns inte ett dugg betungande då man jobbar med den bästa som finns!
Imorgon är det fest!
Idag var det ännu mer förberedelser, så som plockepinn.
Massbakning av kladdkaka, shopping, m.m m.m m.m
På kvällen unnade vi oss ett kvällsdopp mitt i alltihopa.
Viktor visade prov på mycket goda simkunskaper, tack o lov fångat på film, som dessvärre inte kan visas här då min dator inte accepterar mp4-format (någon som har tips på hur man lyckas med det?)
Det ska bli spännande på söndag att se 50 glada Grattishälsningar, obs detta är en PIK!
Vattenf-n
Ante ringer här för kvällen till mig på jobbet och meddelar att vi har vattenskada.
Därav ligger golvet på bron då jag kommer hem...
Om vattenskadan hade varit i vardagsrummet som nyss utrymts till fördel för nya friska tag, hade det varit en osannolik lyckträff på ett fiffligt sätt.
Men, det är trots allt sällan någon sätter in sin diskmaskin i vardagsrummet, så den visan skulle nog ingen gå på.
Istället har det blivit så att golvet fattas, folk kommer hit och borrar i det undre golvet (som säkert heter något fint), sticker ner pinnar som piper och sedan säger de "OJ OJ OJ".
Snickaren som skulle sätta in sjukt snygga golv-till-tak-fönster i vardagsrummet, ska nu istället skotta sågspån ur ett hål i köket som kan bli så stort som oändligt.
För tre år sedan bodde vi i en husvagn i fyra veckor då köket var under uppbyggnad.
Jag vägrar bo i husvagn igen!
Jag sticker huvudet i sanden likt någon typ av djur, och låtsas som om golvet är där det ska.
Det kommer jag göra ända til den dagen jag ramlar ner i tvättstugan då jag ska laga mat, fast då kommer jag först försöka koka potatismos i torktumlaren, steka fiskpinnar med strykjärnet och skölja broccoli i tvättmaskinen.
Efter det är jag antingen omhändertagen eller inte...
Hur som så är det materiella ting, och 30 är bara två siffror ihopsatta för att inte tappa bort sig i tidsrymden.
Hatar är ett starkt ord men...
Inser att ...
Inser också att vid snart fyllda trettio har jag absolut ingenting att blogga om.
Har jobbat i en hel dag igår och idag ett dygn.
Jag har tystandsplikt och alltså inget att säga om det.
Barnen har befunnit sig på dagis, inte sitt egna då det är vattenskadat, utan någon annans men det har gått bra.
Ante har kört buss och gjort det bra, inget har hänt som involverat mitt jobb och jag är ju glad så länge jag slipper träffa någon jag känner på jobbet.
Imorgon slutar jag jobba 0945 och då är det full fart fram mot de trettio.
Mycket ska ordnas och donas, så det är inte alls helt säkert att jag säkerligen återkommer med mer intressanta inlägg i min tjugoårsålder.
Helt säkert kommer det smaskiga bilder från festen istället då jag passerat gränsen.
Vad ska vi göra nu, vad ska vi göra nu, vad ska vi göra nu, vad gör vi nu?!
Ante trånar, så nära och ändå inte.
Älgjakten är bara en månad bort, men det spelar ingen roll för Ante, han kommer aldrig så här nära.
Efter detta tog vi ett kvällsdopp på Risön och sedan hämtade vi en bautagrill hos Ola och Ullis till partyt på lördag.
de hade en mycket söt kattunge, MYCKET söt.
Om igår
Kom hem igår morse efter en natt i fyllans tecken på jobbet.
Barnen hade sovit hos mormor och morfar eftersom både Ante och jag jobbade, så hemma var det tyst och lugnt, så när som på en Anders som tjatade om att jag skulle gå och lägga mig.
Värst vad han var påstridig att jag skulle göra det då!
Men jo, hemskt gärna, var ju hur trött som helst.
Så jag la mig och ställde väckaren på 1230 eftersom jag absolut skulle hämta barnen 1300 då mamma skulle iväg på möte.
Masade mig upp ur sängen som i ett töcken, tog på mig kläder använda i oändlighet, tvättade ansiktet i ett desperat försök att frächa till mig.
For ner med bilden för att hämta hem de små.
Hos mor och far rådde en skön avslappnad stämning, ingen verkade egentligen ha bråttom förutom jag som skulle ge hästarna hö...
Mamma satt så lugnt och ville liksom umgås en stund.
Så här i efterhand var ju allting väldigt skumt, men då tänkte jag inte mycket på det.
Dock så har jag ju anat att något skulle ske, så jag försökte pressa mamma och pappa på vad jag skulle göra idag (lördag).
Pappa som är helt superuselkass på att hålla hemligheter, gick därifrån...
Mamma, som absolut skulle på möte klockan 1300 satt i godan ro och pratade om hurvida jag skulle bjudas på fika eller inte.
Då kommer en bil som lever om som en lastbil.
Det är min drömbil!!!
Cheva Van Häggblads El!
Jaha, sa jag varför kommer den!?
Mamma: inte vet jag (råflin som avslöjar en hel del)
"VARFÖR kommer DEN!!!"
"Jamen jag vet inte det heller" ännu större råflin.
"VARFÖR KOMMER DEN HIT NU!!!?"
inget svar men ett stort härligt skratt.
Pappa kommer ut.
uppståndelse.
Ser mina systrar i framsätet.
Nu är jag helt säker på att det är sant, jag blir kidnappad!
Så åkte vi till hästarna, sen åkte vi till Marias hud och harmoni där jag fick en underbar ryggmassage, asniktsbehandling och makeup.
det enda som kändes konstigt med det, var att vara så fin och fortfarande så groteskt ofräsch, svettig och hästig och höig och ännu mera svettig.
Efter det åkte vi hem till mig så jag fick ta en dusch, bra.
Vidare, mot nya mål, lunch på Myregården, fantastiskt gott!
Fantastiskt majestätiskt att hela tiden få åka Cheva!
efter det, till en lånad lägenhet a´la feng shui, mysigt trevligt, roligt och ännu mer gott att äta.
Fick present:
Känner mig rädd.
Vi gjorde Stina-quiz och jag hade två fel, men fick pris i alla fall. Romerska bågar!!
Däckade 2340 typ...
Mer bilder:
Myregården.
Att anordna en grillkväll... börjar med att få ut grillen på balkongen.
mmm
Nu hade jag inte så många fler bilder, men hoppas få från de andra.
TACK kära ni för alltihopa!!
