Värsta jävla morsdagen någonsin!
Viktors trötthet började i och för sig redan i fredags då det blev en sen kväll följt av en lördag utan sovmorgon och sedan intensivt så in i norden och ännu en sen kväll följt av en söndag återigen utan sovmorgon och ja resten vet ni.
Åsså mamman då, den superstressande höggravida hormonkossan som gråter, skriker och surar om vartannat och kanske kanske ler någon gång ibland.
Ante var och tvättade bilen och undslapp därigenom hela förbannade proceduren, men då den fortfarande pågår efter en timme så hinner Ante hem för att bevittna många tusentals tårar och ågren personifierad i mor och son.
Ante reder då upp allting, pratar lugnt och förståndigt med både sin son och sin fru varpå de kramas och blir sams.
Sedan händer dessvärre någonting, något lika oprovocerat och onödigt som sist, som vi nu inte ens kan komma ihåg vad det var och allting börjar om igen.
Jag känner mig helt dränerad på energi och jävligt ångerfull över att vi skaffar ett barn nummer tre.
Förbannade skitmorsdag, överreklamerat konsumtionstjafs och falska facebookstatusar.
Kalasdag!
Efter en dag i sällskap av gassande sol och elva grabbar mellan 5 och 8 år, känns det si så där i fotregionen.
Ett iskallt fotbad hjälpte... si så där...
Viktor har dock haft en toppendag och det är verkligen huvudsaken.
Imorgon fortsätter kalasandet, altanbygget och väntandet på att få föla.
Tyvärr kommer värmen avta enligt SMHI och det KAN göra att humöret dimper...
Bara så ni vet.
Vi föder INTE barn
Kanske den mest irriterande frågan just nu; "har du inte fått än?"
Ungefär lika dum som när man går in på en fotobutik, ser sig febrilt om efter ömsat ormskinn och därpå frågar expediten den dumma påståendefrågan; "ni har inte ömsat ormskinn här?!"
Jag menar, magen är kvar, mest troligt även bebisen...
Logiskt?
Jag har dock en fenomenal förmåga att svara dumma frågor med lika dumma svar, så det är lugnt...
Idag har vi varit på Magdas konfirmation, duktig tjej!
Innan dess "tvångsklippte" jag Viktor följt av gräsligt oöverkomligt dåligt samvete då han hävdar att han är jätteful...
Nu några timmar senare tycker han trots allt att det är både skönt och snyggt.
Vi har även förberett hans kalas som är imorgon, skruvat trall, inhandlat bebiskudde och ätit glass.
Mer glass åt vi efter konfirmationen på Risöns camping.
Nu vila innan konfirmationsfesten.
Bilder också på nypermanentad jag och från Klaras och min dagliga cykeltur till morfar där vi äter ett par glassar innan vi cyklar hem igen.
Strax efter bilden är tagen tvärnitar Klara och jag hinner inte riktigt med så jag får i farten sätta ner alla mina extra nästan-tjugo-kilo på höger fot, och nu har jag ONT i mitt knä...
Host och kräks
Klockan är 22:31 och Ante skruvar trall för glatta livet!
(Bör noteras att bilden nedan är från eftermiddagen)
Barnen sover och dryper av svett och jag, jag har sett det kungliga dopet på svt play och konstaterat att jag drar mig allt längre från vad som kallas royalist.
Jag vill nästan kräkas när hierarkin så tydligt markeras med bugningar och nigande samtidigt som prästen predikar om människors lika värde.
Blä, host och KRÄÄÄKS!
Vore det inte för att Victoria och Daniel verkar så förbaskat sympatiska hade jag stått längst fram på barrikaderna!
Insikt
Såna här praktiska moment får mig att inse faktum.
Men nu ÄR det mysigt!
Skulle nästan kunna sträcka mig så långt som att säga att jag trivs nu.
Nä, det vore kanske lite överdrivet, men visst sjutton ger solen en extra endorfinkick!
Så, efter att ha lämnat Klara på dagis där hon ska få delta i hattparad tog jag en promenad.
Helt underbart!
Klickediklick!
Behöver det påpekas att vagnen på bilden är en BUGABOO?!
Vår pojkflicka
Jag vet att genusentusiaster hatar det ordet, pojkflicka, men jag har ingen bättre beskrivning på Klara.
Noll intresse för gymnastiken däremot kallar hon sig stolt för hockeytjej.
På fötterna har hon helst Viktors gamla gympaskor och på tv ser hon helst Clone Wars.
Idag var vi på stan för att inhandla en hatt till hattparaden på förskolan, Klara vägrar blommor, Hello Kitty och annat duttenutt.
Nedan ser ni hennes val, direkt från "pojkavdelningen" på Kappahl,
Något stolt var jag allt när hon så bestämt bestämde sig och folk omkring drog på mungiporna :)
Inte för att det har med rubriken att göra, men det måste så klart nämnas;
Klara kan sedan ca tre veckor tillbaka cykla utan stödhjul!
"Pigg som en mörta" som Klara sa
Tack mamma!
Tack för omeprazolen, den gjorde underverk!
Inte tillstymmelse till halsbränna vare sig igår kväll eller nu inatt.
Likt förbannat har jag varit vaken sedan 0200 och klockan är nu 0425...
Det finns alldeles för mycket skit att grubbla på och alldeles för mycket rätt man vill göra.
Nattens grubblerier går ut på hur tiden här hemma kommer bli, dels under väntans tider men även sen, när väntan är över och man ska infinna vardag i allt det nya.
Finns inga som helst problem med det egentligen, så länge vi själva får bestämma vad som är rätt för oss, så länge kommentarer från kleti och pleti hålls för sig själv och så länge vi får disponera VÅR tid som vi anser bäst för oss!
Sen har vi Viktors födelsedag.
Hur jävulskt rätt man vill göra och hur gärna jag vill höra glädjerop då han öppnar sina paket även om det kanske inte kommer innehålla alla spelkonsoller och spel som står överst på hans önskelista. En önskan vi som vuxna anser onödig då det redan finns gott om spel...
Jag vet ju själv att man aldrig ansåg det vara onödigt med vare sig önskemålet eller dess innebörd.
En häst toppade mina listor i åratal, en käpphäst var det närmaste jag kom.
Men nu är jag vuxen, jo faktiskt, och hela mitt moraliska sinne tycker att det vore bättre om en häst som innebär ansvarskännande, frisk luft och motion, stod överst på Viktors lista istället för det något isolerande X-boxet...
Visserligen innebär Kinect en hel del fysiska rörelser men det är likt förbaskat ett tv-spel.
Präglad av ålderdomliga tycken om tv:ns "LIVSFARLIGA" inverkan på människan, (likt den där flugan internet) inser jag att det glada utropet på födelsedagsmorgonen inte kommer infinna sig om det inslaget i spindelmannenpapper står en häst i trädgården istället för ett Kinect, Nintendo 3ds och Wii på köksbordet...
0450 blev klockan helt plötsligt och ska jag under dagen försöka få rätsida på alla grubblerier är det bäst att jag tar tillvara på sista timmens sömn innan väckaren ringer.
God natt
Att göra när jag någonsin känner mig pigg igen.
Måste hitta siffror på vad rökning kostar samhället.
Tycker det är förbannat kaxigt och ganska dumt att stå med en cigg i munnen och säga att vi måste stoppa invandringen eftersom det är åt helvete för dyrt för samhället.
Jag har en stark känsla av att man är ute och cyklar på hal is när man bolmar ur sig sådana påståenden...
En smula panik
En stor jävla smula, nästan så vi kan kalla det en hel skorpa, eller en hel limpa som blivit kvarglömd i skafferiet medan vi drog på tre månaders jorden-runt-segling, vilket aldrig kommer ske eftersom Ante i så fall omsorgsfullt skulle brett dubbelmackor att stoppa i kylbagen till alla biljoners fikastopp en sådan resa skulle innebära.
Men ändå, en sån stor "smula" panik får jag när jag för sjunde natten (ingen aning om antal egentligen...)i rad inte kan sova!
Halsbränna heter EN av anledningarna och de andra vette tusan.
Vaken är jag, less är jag och panik får jag.
Jag skulle ju njuta av två veckors semester nu, inte sova bort dagarna och panika bort nätterna!!!
V38 +0
Flinet må lura er men nu är det jobbigt.
Irriterande vetskap; kan vara så mycket som fyra veckor kvar.
Det kanske är lite orättvist
Att döpa kategorin till "VI bygger altan" kanske är lite orättvist.
Det är MITT knä ni ser i soffan och ja, det är Ante som sliter ut sina på singlet...
Utom all räddning
Trots att jag klickediklickat hem asdyra Ke'rastase schampoo, balsam och silikondroppar finns det inget hopp för mina lockar.
De har dött...
Nu ska trollmor försöka göra även denna dag lite mer vettig och inte bara till ett evigt väntande, domnande och brännande.
